tisdag 20 augusti 2013

Sista semesterveckan.

Känns konstigt att alla jobbar, man känner att hösten kryper närmare och jag har fortfarande semester. Ungarna har gått till skolbussen, tystnaden är underbar och jag kommer på mig själv att jag kanske andas ut och njuter för mycket? Hur schysst är det på en skala? :D

Vanligtvis kryper det i kroppen på mig, brukar saknar jobb efter några veckors ledighet men det är annorlunda i år. Det var en grym tid på jobb innan semestern  (grym i denna mening betyder inte positivt, som jag annars brukar använda det ordet till), så jag är inte där riktigt än. Funderar en del om det är rätt plats och vad jag vill med mitt arbetsliv. Missförstå mig inte, jag är tacksam för att ha ett jobb och trivs, jättebra arbetskamrater och utmanande arbetsuppgifter men man har fått med sig en del tankar på vägen. Platsen där jag jobbade tidigare har lagts ner. Även om jag (och en del till) fick fortsätta min anställning på annan ort har det varit många som har förlorat sina jobb vilket inte går omärkt förbi för man har träffats nästintill varje dag i 17 års tid. Saknaden känns och det är med lite hugg i hjärtat när man inser att man förmodligen inte kommer att träffa sina f.d. arbetskamrater något mer. De som fanns runt omkring en dagligen har man nu inte träffat på ett par månader och kanske inte kommer att göra heller?

Livet går vidare oavsett man vill eller ej men det känns konstigt...
Förmodligen slår detta mig nu eftersom jag har semester och har fått tid att koppla av och faktiskt fått en ärlig chans att tänka efter vad som hände, sen den dagen vi fick reda på att Landskrona plantan skulle läggas ner. Jag hoppas det går bra för de som fick sluta och önskar dem ett riktigt stort LYCKA TILL. Tänk positivt och ta chansen och tänk efter vad ni vill göra med era liv. Ni har världens chans att göra något riktigt bra, glöm aldrig det!

Även jag har chansen att göra vad jag vill men är nog för feg för att våga. Ha ett arbete, en inkomst varje månad är en lyx som gör att vi lever ett bra liv. Ett relativt enkelt liv. Dag efter dag, inrutade rutiner, aktiviteter, matinköp m.m. vilket jag gillar. Rutiner är HÄRLIGT! Även om man ständigt eftersöker förändringar så är det så gött att ha ett inrutat liv som man vet vad som gäller och vad som man kan förvänta sig.
Det är enkelt, skönt och tryggt.

Haha, nu är jag där igen. Borderline-brutta: jag vill ha det exakt som jag har det, men ändå inte. 
PSYKO!!! Men visst måste man få fundera och drömma? Man har det bra men kan man få det ännu bättre? Vågar man ta andra chanser? Provar man inte får man aldrig veta..... ;-)

I vilket fall som så håller jag just nu på med septembernumret till vår koiklubb. Vi har precis varit i Holland där Stefan har dömt en av världens största shower och vi har haft det så otroligt trevligt. Nya bekantskaper från Australien, Sydafrika och Japan och naturligtvis gamla vänner från England, Holland; Sydafrika, Belgien, Danmark och Sverige.

Såhär kommer förmodligen framsidan att se ut:

 
 
Nej, måste fortsätta nu. Blev några foto tagna under helgen. 1327 st.... :O Lite att gå igenom. Finns en del foto som kanske inte bör gå ut till allmänheten heller. :D
Men några ska jag bjuda på här när jag får lite ordning på dem.
 
Puss och kram! /MM
 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar