lördag 13 april 2013

Projektens tid är kommen!

Nu äääääääntligen börjar våren kämpa sig igenom den envisa vintern och vi har haft ett par nätter utan minusgrader.
Fåglarna sjunger härligt god morgon och luften är frisk.
Penséerna är inte ledsna utan står glatt upp.
Man blir glad av att mötas av dem när man kommer hem från Kondos morgon runda!

En ny tid har påbörjats!

Vi har nu bestämt oss för att stanna i vårt lilla röda hus med vita knutar och jobba vidare på det.
Under dessa 16 år som vi bott här har vi gjort en hel del.
Jag anar frustrationen att "aldrig bli klar" är en av anledningarna som har gjort att jag ständigt drömmer mig bort i Hemnet-världen.
Visst, drömmen om en mindre u-gård med några minigrisar kommer nog alltid att förbli min dröm. Även om man aldrig ska sluta drömma eller hoppas, är det kanske bra att kunna ha den drömmen kvar, för tänk om drömmen inte är så bra om man gör verklighet av den?
Min andra dröm är att kunna få en egen plats att kunna ha som "min" och vårt hus erbjuder inte den platsen. Jag vill skapa, rensa huvudet från jobbet, få egentid där jag inte behöver lägga den mesta tiden på att ta fram och städa undan. För röra får jag spatt av och blir stressad.

Ja, jag får egentid med tvätten, precis som Stefan får egentid med maten, men jag vill ha mer.
(Det vill jag alltid, har en känsla att jag aldrig blir 100% nöjd....)
Men lusten att bara börja pyssla försvinner snabbt när jag tänker på var jag ska lägga grejorna när de behöver torka m.m. Jag vill börja sy igen också men då behöver jag också plats men jag står inte ut med symaskinerna på köksbordet ståendes och det jag vill sy gör man inte på en eftermiddag. STORA PROJEKT vill jag göra. :) (Någon förvånad? Allt eller inget...) Istället hänger jag framför datorn och har egentid där, vilket jag egentligen inte tycker är det bästa alternativet. Jag vill göra saker. (Okej, blogga ibland är också att göra något, då släpper man ut tankar via fingrarna, som är skönt. Men att hänga på facebook eller koigalen är fan inget man behöver göra bara för att man inte vet vad man ska göra. Tror det blir fel vibbar till omgivningen. Och vi klagar redan på dagens barn och ungdomar. "-Ut och gör något!" Men vad gör vi själva? Skärpning mänskligheten!!!!)

Men jag är inte den som ger upp så lätt. Jag är också av den sorten som gärna gör det tråkiga grovgörat för att få "belöningen" efter för gott arbete. (Inte den som vill börja men att fika innan jobbet ens är påbörjat. Eller hur Stiff, fast det var väääääldigt länge sen.  ;-) ) Jag tycker faktiskt grovgörat är uppfriskande och man känner sig nöjd att man faktiskt gör "tråkiga" saker också. Livet är en fest oavsett vad man gör och man uppskattar de mer roliga händelserna om man inte gör de för ofta, eller hur? Och kan man ha de roliga sakerna som belöning istället slår man två flugor i en smäll. Istället för att gå och ha dåligt samvete och veta att saker bör göras kan man unna sig att koppla bort samvetet om man faktiskt tar tag i de tråkiga sakerna också. (Inte smita till Center Syd för att få tiden att gå... ;-) Den var riktad till mig själv.)

Så summa summarum. Vi har en plan. Vi ska skapa vårt boende till vår dröm! Vi bor redan på världens bästa plats med underbar natur. Vi har toppenbra grannar. Man kan cykla ner till affären och skolan på 10 min och icke att förglömma, goda vänner i närheten.
Minigrisarna får jag lägga på hyllan men planen är att jag ska få en friggebod att flytta in i! Efter de största renoveringarna av boningshuset är gjorda såklart.

Sen bjuder jag Stiff på fika i min lilla friggebod. :D

Jag kanske bör nämna att ytterligare en av anledningarna att vi faktiskt har gått lite längre med hustittandet sista tiden (många visningar, pratat med banken m.m.) är för att vi båda nu jobbar i Lund. Det är en hel del pendlande och tankarna var att flytta närmare Lund av den anledningen.
Men vi vet vad vi har och är i grund och botten ganska nöjda (jag också) och tar pendlingen istället. Ungarna har sina fritidsysselsättningar som de trivs med och även om de också var sugna och tyckte det var spännande att "börja om" tror jag de är ganska nöjda med att stanna kvar, Det är ju faktiskt här de bott i hela sitt liv och det måste var en ganska skön trygghet.

Men sluta kolla Hemnet tror jag aldrig att jag gör så bli inte förvånade om vi möts på en visning någonstans. Man kan alltid ändra sig..............

P.S. jag tänker inte heller sluta hänga på facebook eller koigalen. Det är härliga ställen att kunna ha kontakt med människor på ett annat sätt. Den möjligheten hade vi inte förr. Vi har skapat otroligt många vänner och bekantskaper via datorn. (Missförstå mig inte, jag är lyckligt gift.)
Min tanke är nog mer att fler ska tänka till hur pass mycket det inverkar på ens liv. Hur mycket tid lägger man ner på att bara sitta och läsa när man kan "göra något" istället? D.S.

PUSS OCH KRAM!

Ha en riktigt härlig dag idag!
Det tänker jag ha!
Men jag låter datorn vara igång för man måste ju kika ibland.....

Mona

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar